Lillsemester

Då var man tillbaka efter en lillsemester i Landskrona.
Igår hade vi en helst fantastisk dag. Vaknade vid 9,00 och insåg att det kanske skulle kunna bli en soldag. Som de soldyrkare vi är så bestämde vi oss för att packa kaffe och baguetter och åka till havet. Oh, vilken dag det blev. Jag kan erkänna att vi var inte många vid Borstahusens strand, behövde inte trängas. Men för vår del passade det utmärkt :)

För vissa är en temp i vattnet på 17,4 grader inget hinder

Men han såg lite frusen ut och det blev ett väldigt kort dopp.
För egen del så valde jag att stå över och istället sköta kameran, som också ska göras. Jag badar av princip inte när det är under 20 grader. Har aldrig förståt varför man ska utsätta sig för detta.
Efter 5 timmar på stranden och kräftröda på kropparna åkte vi till Jörgens dotter Joy med familj och grillade.

Morfar jonglerar med barnbarn

De bor på landet med får och en super gullig hund

Jag kan ha viss respekt för hundar men denna var väldigt mysig.

Min sambo hemma var iväg med kompisar så jag tog inte tåget hem förren vid 20,30. När jag kom hem låg det ett brev till Elliot som han missat och inte öppnat. Ett brev som gjorde att vi blev minst sagt skitnervösa.
Till saken hör att han i måndags var på Fröknegårdsskolan för att prova in till Musikklassen. Han tyckte själv att det gick riktigt bra och efter ett samtal med skolans rektor var han helt övertygad om att han vill gå sina 2 sista år i grundskolan på den skolan och få syssla med det han tycker är riktigt kul. Så när han öppnade brevet och det visade sig att han KOM IN blev vi båda väldigt lyckliga.
Jag tycker det är tufft av honom att vilja ta detta steget, men han känner att det är rätt och då ska man absolut gå på den känslan.
Det sista året på Antonskolan har varit kämpigt. Han har tyckt att det varit rätt stökigt och han har också upplevt att han inte riktigt "passat" in. Själv har jag många gånger fått ställa mig frågan, är vårt samhälle så hårt idag och grupptrycket så stort så man måste vara på ett visst vis för att bli accepterad? Mitt svar är givetvis NEJ, man ska vara den man är det kommer man längst med. Det tycker jag Elliot lyckats bevisa nu när han tar detta steg.

Nu känner jag verkligen att livet är HÄRLIGT, alla de där pusselbitarna som man behöver för att må bra ha äntligen fallit på rätt plats.

Nu vill jag önska ALLA en riktigt

TREVLIG MIDSOMMAR

Ta det lugnt med sillen, man kan bli rätt hängig dagen efter av den