Skidskytte

Efter ännu en dag med konferens hade vi kommit fram till skidskyttet. Något jag sett väldigt mycket framemot. Tyvärr så blev det lite ändrade planer. Av olika anledningar så kunde vi inte köra ute på skidskytte stadium utan vi fick "köra" inomhus. För min egen del var det en besvikelse men med facit i hand kanske det ändå var rätt bra för min kropp.

Tord Wiksten, Bronsmedaljör i skidskytte från OS 1992, var den som höll i tävlingen så det kändes bra.

Vi delades upp i stafettlag och fick först göra en inskjutning.
Mitt lag kom på tredje plats av tio, så jag är nöjd. Tyvärr bommade jag sista skottet så det blev en straffrunda för min del. Det jag inser nu är hur jäkla jobbigt och pressande det måste vara att tävla i denna sporten.

Efter tävlingen tog jag en liten powernap, sen var det åter dags att ta på feststassen och iväg.

NU fick jag äntligen se skidskyttestadion IRL.

Vi hade kvällen på en restaurang som heter Arctura, nio våningar ovanför ett vattenverk vid stadion, ett häftigt ställe med god jämtländsk mat.

 

Kvällen avslutades med Körslaget, inte oväntat ville jag vara med i det ena laget. Vi genomförde en ovanligt bra version av Främling..... och vi vann.

Tillbaka på hotellet kände jag att nu fick det vara bra med partajandet och gick faktiskt upp på rummet och somnade sött.

Min kamrat Britt-Marie åker aldrig hemifrån utan sin kudde.

Idag är det bara halvdag i Östersund sen bär det av hemåt. Flygen synkar inte riktigt så vi får fyra timmar på Arlanda innan vi kan äntra Skyways mot Everöd. Sen är det in med väskan och ta sonen med mig för fest hos Gun ikväll. Jag kan lova att på lördag ska jag bara MYSA i hemmets lugna vrå.