Äntligen....

...kom den där stranddagen som jag längtat hysteriskt efter.

Hade satt klockan på 10,00 för att jag hoppades så innerligt att det sulle bli fint och när jag förvissat mig om att det var så, blev det fart på mig. Jag körde ner till Eva och Hasse som också tog några timmar i sanden.

Det finns inte mycket som är så avkopplande som vågsus, sol och kaffe.

Jag har tyckt att denna sommaren än så länge lunkat på sakt men säkert. Men denna veckan känns som om det börjar speeda på mer och mer. Jobba imogon, jobba halvdag på tisdag, sen åker vi och gör Köpenhamn i tre dagar. Hem på torsdagkväll. Halvdags jobb på fredag, avslutning på kulturlägret, ner till Åhus och umgås med broder och svägerska som kommer ner. Mat och hamnfest på kvällen. På lördag Trelleborg, Kim Larsen och Nationalteatern. Sover över och kommer vakna i Trelleborgpå söndag. Efter det är det bara ???????? för hastigt och lustigt ska Elliot tillbringa sön-tors hos kusinerna i Västervik. Jag är väl inte direkt orolig för jag vet att de kommer ta hand om honom. Men jag vet också att det är mycket partaj i Västervik under sommaren och allt lämpar sig inte för en 12-åring. Det är väl bara att börja vänja sig vid livet som orolig tonårs morsa.