Höstligt

Fy attans för hösten...och framför allt mörkret. Idag har varit en sån där dag när jag tyckt att hösten kan gå över när som helst, vintern också för den delen. Inte för att det varit så kasst väder, mer att jag skulle hellre vilja ha semester, vara ledig och kunna göra vad jag vill.

Jag pratade med sonen om detta redan igår kväll. Han gillar inte heller denna tiden på året. Massor med läxor har de också, som tynger ner. Personligen har jag svårt för det där med läxor. Jag tycker att eleverna ska hinna med det de ska i skolan. Om det är så att det inte gör vad de ska där så är det sin sak, men att bygga skolarbetet på att man ska jobba hemma också gillar jag inte. Pressen på våra ungdomar kan bli gigantisk. Helst ska de också kunna ha lite fritidsaktiviteter, det är ju rätt mänskligt. Någonstans måste det ju vara fel i systemet. Antingen räcker inte tiden till i skolan för att hinna med allt som står i läroplanen, eller är dagens elever inte smarta nog att kunna lyckas att plöja sig igenom allt på skoltiden.

Jag hade verkligen inte varit lycklig om jag nästan varje dag efter arbetstiden slut hade varit tvungen att jobba ett par timmar till hemma.
Nu kom jag in på ett sidospår, men jag tror det hänger ihop med att jag inte gillar hösten. Alla MÅSTEN som ska hinns med.
Det är ju inte av en slump att man ibland halkar in på någon resesajt för att drömma sig bort en stund.
Men förutom att det är höst så är annars livet helt okej. Lite småförkyld och mycket på jobbet, men man ska minsann inte klaga, det finns de som har det mycket värre. Och imorgon är det redan onsdag.....se, nu känns det redan bättre.